Svårt att sova

Att gå och lägga sig och sova brukar aldrig vara något problem men idag är det svårt.
Kan inte riktigt komma till ro. Reste hem idag från Tyskland efter en ganska lång dag. Hela Svenska laget stack redan idag innan avslutningsfesten. Jag flög hem via München och Malmö-gänget körde hem.
Intrycken från VM-veckan är så otroligt många och har både sett och pratat squash så otroligt mycket. Inte minst att det var fyra år sedan det var VM för egen del och då träffa så många spelare man mött längs min ganska så långa "squashgata". 1999 spelade jag VM för fösta gången då i Kairo, Egypten.
Allt ifrån möte med Canadas Shahier Razik som har "märkt mig" med sitt racket då jag hamnade lite nära hans eftersving i en lagmatch under junior-VM 1994 i Christchurch, Nya Zeeland, ärret i underläppen är kvar och han kommer ihåg det också, till storspelare som bl a Palmer, Lincou och Ricketts som man mött på banan. Anthony Ricketts som nu är coach för Australien. Kul att träffa en som
Rodney Durbach från Sydafrika som tillhör de äldsta som var med i år. Tränat en hel del med honom då vi var över i England hos John Milton.
Sen även de nya mötena med squashspelare från världens alla hörn. Killarna från Namibia som nog var det gladaste gäng av alla. En liten fördel om man spelar om de lägre platserna är just att det blir lite mer avslappnat men glada var de. Marco Becker som jag spelade mot bad om mitt kontonummer efter matchen så han kunde "sätta in pengar för lektionen". Bara en sådan sak.

Just snacket runt om är så otroligt kul och inspirerande då man möter folk som är så lika men ändå från helt olika ställen.
Kul att se "våra" killar kämpa och på något sätt förstå deras våndor på och utanför banan, samtidigt som man brottas med sina egna.
En kille som Alex Christenson som idag mot Ukraina nog tänkte en hel del i sin match. Satt själv och våndades lite och tyckte stundtals till och med kanske att det kanske var bättre om han hade förlorat idag. Det är ändå där man lär sig mer just i motvinden. Sen hade det också betytt att Sebastian Victor hade varit tvungen att gå in och spela en avgörande match där jag är säker på att han spelat bra. Seb ville mycket under VM och spelade stundtals bra men blandade en del och tankarna svävade men utan att på något sätt ge upp och det är bra.
Hade flera bra snack med Pieter Sjösten om squash och träning och teknik. Idag vid frukosten tex mycket om just svensk squash och att något måste göras. Han har en otrolig inre eld för squash och har sett mycket och vill mer.
Intrycken som jag skrev har varit många och tävlingen vi nu spelat har varit den särklassigt bästa alla kategorier (utom resultatmässigt men det var inte det viktigaste i år tycker jag).
Vår inledningsmatch mot de regerande och nu även nya mästarna Egypten har satt sig fast som starkaste lysande minne. Att få komma in på glasbanan framför publiken och den presentation som tyskarna bjöd på och sen få spela mot en kille som Ramy Ashour slår ju allt.
Såg sedan honom på plats i semifinalen mot Greg Gaultier och han skojade faktiskt med honom totalt och då spelade inte fransmannen dåligt. Men Ashour hade svar på allt slår nya slag och har tagit sporten till en ny nivå och den kommer att ändras. Nick Matthew har förstått det och han har ändrat sitt spel och fler kommer bli tvungna att göra det om de ska kunna hänga med annars seglar Ashour och Matthew ifrån totalt.
Kan skriva hur mycket som helst om detta men nu räcker det för tillfället.