Inget lag hade egentligen någon chans i helgen utan Intersquash vann ganska lätt både semi och final.
Svårt för vilket lag som helst att rå på deras förstauppställning.
Roslagen som var laddat inför helgen fick med sig en bronsmedalj.
Kul att slutspelet gick på glasbanan men publiken verkade dock inte hittat in.
Intersquash kände sig ganska ensamma under prisutdelningen.
Intersquash tog nu sitt tredje guld i rad och verkar oslagbara.
Undrar hur länge det håller i sig?
Deras nästa mål blir Europacupen i Göteborg i september.
Sen startar serien igen i höst.
Final:
Malmö SRC - Intersquash Club 1-3
Johan Detter - Badr Aziz 6-11 12-14 2-11
Sebastian Viktor - Amr Mansi 4-11 9-11 1-11
Gilly Lane - Amr Swelim 11-8 11-8 11-7
Joakim Larsson - Dylan Bennet 10-12 11-5 8-11 (bäst av 3)
Bronsmatch:
Växjö SK - Roslagen SRC 2-2 (6-9 i game skillnad)
Mikael Pallinder - Henrik Löfvenborg 1-11 1-11 0-11
André Wikström - Christophe Labit 7-11 7-11 10-12
Rasmus Nielsen - Romain Tenant 11-8 16-18 11-7 15-13
Matias Toumi - Carl-Johan Löfvenborg 3-2
En fråga som jag skickat ut till elitklubbarna är om man gemensamt skulle kunna komma överens om att bara använda sig av en utlänning per match. Har dock inte fått något svar ännu men har pratat med några spelare som tycker att det kan vara en bra ide.
Dock kan man regelmässigt inte hindra något lag från att använda sig av detta men likt man gör i Tyskland som har ett sk "Gentlemans agreement" kan man komma runt det.
Som det är nu har det bara blivit färre men bättre lag men synd att klubbar i elitserien försvinner pga ekonomin och att de känner att det inte har att göra där för att nivån är för hög.
Vi får se vad vi hamnar med det.
I nuläget använder sig ju 3 av 6 klubbar två eller fler utlänningar i varje match så troligen kan det bli svårt att genomföra. Det är bara Team Göteborg som använt sig av en helsvensk uppställning under året och de hamnade hjälplöst sist.
18 kommentarer:
Är det john O´donell som är SSks utlänning, eller har ni använt någon annan?
Ja just han är det ingen annan.
Ni är de enda helsvenska!
Bra förslag tycker jag att bara använda en icke svensk spelare. Framför allt ger det ju duktiga juniorer en chans att stiga fram och plocka några skalper i elitserien.
Jättebra förslag.
Reagerade mot min egen klubb förra säsongen när inte nog med att signade många utlänningar, utan även signade "sämre" utlänningar.
Intersquashs finallag var en rejäl påminnelse.
Många säger "men vadå, kolla fotbollen! där är bara massa brasilianare och utlänningar." En viktig skillnad här, är att spelaren tränar i klubben - bor i klubben. Vissa spelare i elitserien spelar ju i upp emot fem-sex klubblag runt om i europa!
Hur mycket gynnar det egentligen svensk squash att ha en lite bättre elitserie?
- de möter oftast endast varandra
- de tränar inte mycket med klubblaget, så de blir inte bättre av det heller.
- de KOSTAR pengar!
Förändring borde ske!
Kan delvis hålla med om resonemanget. Men det kommer troligtvis bli så att de flesta klubbar använder sig av en 1:a som utlänning. Och då kommer vi svenska spelare aldrig få chansen att möta bra internationellt motstånd på Svensk mark. Eftersom ettorna bara spelar mot varandra. Jag tror det är bra om vi svenska spelare får chansen att möta bra internationella spelare. Jag håller dock med om att det är tråkigt att det blir färre och färre lag i serien. Kan man inte utöka antalet spelare? Då får man både spets och bredd! (danskarna använder väl sig av ett sådant system??)
Problemet med att utöka antalet spelare i lagen är att det redan är kostsamt för klubbarna att ha ett elitserielag och det genererar inga pengar. Jag tror att fem spelare gör risken ännu större att lag försvinner från serien. Dessutom har vi redan för många fall där klubbar tvingas lämna W.O. på fjärde positionen
Fler spelare är en bra ide men som Gustav säger så tror jag att det blir problem med lag.
Det prövades ju för ett antal år sedan att göra som i Danmark där man även mixade serierna så att damerna och herrarna spelade samma serie. (3 herrar 2 damer tror jag)
Utslaget där blev inte så bra.
Men fyra spelare är bra kanske även tre. Fördelen med utländska spelare är ju att det kan ge en kvalitésökning som kan vara kul för publiken.
Men för att squashen ska bli bättre här hemma tror jag att en begränsning är bra.
Jag tror inte det spelar så stor roll för publiken om lagen har 1 eller 2 proffs. Kan t.om. vara så att det blir ytterligare stjärnglans kring proffsen då varje lag bara har ett. "Vem är Växjös proffs?" Vilket proffs har Intersquash?"
Vi kommer ofta få 1 ren proffsmatch vilket också kan bli ett begrepp. Lite mer exklusivt och lite mer spännande.
Intressant diskussion. Förstår den som tycker att utländska proffs "knycker" platser för svenska spelare. Men...
Är det inte så att:
- svensk squash behöver höja sin kvalité?
- det är roligare att se matcher med riktigt vassa spelare?
- det därför skulle kunna höja publikintresset?
- det skulle kunna höja mediaintresset?
- man kanske kan ta inträde till matcherna, (bra för klubbarna)?
- det skulle kunna sporra svenska spelare att bli bättre?
- med rätt upplägg skulle dessa spelare kunna inspirera och tipsa sina svenska lagkamrater?
Jag tror inte någon tänker "det är ingen idé att jag tränar och satsar för jag platsar ju ändå inte". Faktiskt tror jag det är tvärtom.
Förstår att flera reagerar när ett lag till slutspelet har ett helt annat lag än man haft under säsongen. Men hade det varit i Stockholm så hade jag garanterat stått på läktaren.
Protektionism är sällan bra för utveckling.
Vi på Intersquash är precis hemkomna ifrån vårt tredje raka SM-Guld efter finalspel mot det unga och hyllade Malmö SRC som har gjort det otroligt bra under hela säsongen men de kunde inte stå emot vårt drömlag. Så först och främst skulle jag vilja tacka dessa för en otroligt väl genomförd final samt också gratulera vår grannklubb Roslagen SRC till bronsplatsen och att det alltid är lika roligt att spela tuffa matcher mot de.
Enligt mig så är det otroligt kul att läsa alla dessa idéer och funderingar som dyker upp och hur man ska försöka forma en bättre framtid för svensk squash. Mycket ha varit kring hur Elitserien ska formas i framtiden så att svensk squash inte ska bli lidande och där har det pratats mycket om de utländska spelarna som tas in. Just tanken på begränsa antalet utländska spelare precis som de gör inom den tyska ligan är bra. Men här finns det ett stort problem: i Tyskland finns det en otrolig bredd av spelare som håller en klass som är värd att kallas Elitserieklass. Tyvärr har vi inte den bredden i dagens Elitserie. Elitserien måste vara en serie där de bästa ska möta de bästa. Och just nu står vi inför ett väldigt stort problem inom svensk squash då det inte finns några spelare. Just nu om man kollar till de bästa 12 spelare vi har just nu i Sverige är en två-tre spelare som är 25 eller under. Resten är 29 år eller äldre. Och i Sverige finns det bara dessa 10-12 som verkligen kan spela squash på en sådan nivå som jämförelsevis kan kalls Elitserien. Elitserien genererar inte några pengar och man kan ju fråga sig om seriösitetsnivån om man skulle begränsa alla lag till en utlänning. En utlänning innebär för mitt lag att jag skulle bli tvungen att spela. Men i mina ögon är det en stor skandal att en person som inte har tränat squash på 5-6 år ska ens ha möjligheten att spela i en serie som ska vara landets bästa. Vi på Intersquash beslutade oss för tre år sedan att antingen göra en satsning eller lägga ner vårt lag. Alla bestämde sig för att det vore väldigt kul om vi kunde vinna och då fick vi göra vissa värvningar för att lyckas uppnå vissa mål. Vi har tagit hjälp av våra drygt 100 medlemmar som tycker att det är extremt roligt och inspirerande att kunna komma ner och titta på Elitseriematcher och därmed även få mycket inspiration till deras egna squash. Sedan har vi haft mycket flyt också med de spelare som spelar med oss. De är alla Badr Abdel Aziz vänner och har tyckt att det varje gång är otroligt kul att komma och spela för klubben Intersquash och ha otroligt kul med ett lag. Till exempel så tror jag att alla märker att vi på Intersquash har en otrolig laganda, där alla verkligen ger allt för varandra. Elitserien har under de senaste åren utvecklat sig till en någorlunda professionell serie där Sveriges bästa får möta många som är proffs på riktigt. Vi bestämde oss för tre år sen att vi vill försöka vinna så mycket som möjligt och då gör vi det också genom att hämta in de spelare vi känner kan ge oss segern. Det är en professionell inställning. Squash i Sverige ligger just nu i botten och det känns som att det mer är en social tillställning mer än en elitsatsning. Det är därför jag tror att det nog vore förödande för squashen om man skulle förändra antalet utlänningar. Tyvärr finns det inte tillräckligt bra spelare i detta land. Många säger att juniorerna blir lidande. Men handet på hjärtat vilken klubb eller klubbar har en idag ett gäng juniorer som redan i åldern utav 16-17 skulle platsa i något lag i Elitserien. Malmö är den enda klubben i Sverige som har ett par juniorer som hävdar sig bra. Mycket tack vare satsningen på juniorverksamheten genom Squashgymnasiet och John Miltons influens på svensk squash. Men samtidigt måste man kolla på hur bra svenska juniorer egentligen är. Både U-15 och U-17 gjorde ju inte direkt underverk under de tävlingar de ställde upp i. Är de tillräckligt bra då är vi de första som skulle sätta in de i laget för att de skulle få spela. Men just nu finns inte en enda klubb i Sverige förutom Malmö då, som för övrigt bara hade en junior i uppställningen, som har några bra juniorer alls. Om vi i Sverige har det här problemet med juniorerna, lägg ner Elitserien för ett tag och sen startar vi upp den igen när varje klubb har 4 juniorer som skulle kunna representera klubben. För om Elitserien ska vara en kul grej, då kan vi ju ha en slags korpen-serie där alla får vara med och därmed också skulle bli en social sak utav det hela. Skulle inte Elitserien ha sina utlännigar finns en risk att värdet utav Elitserien skulle sjunka drastiskt. Jag skulle till och med kunna säga att dambasketen eller till och med dambandyn har en seriösare elitsatsning än den vi har på Elitserien. Jag kan vilken dag som helst säga att jag hellre ser en framtidsman som till exempel Johan Detter möta Badr Abdel Aziz och få den inspirationen och den sparringen att möta en bättre spelare än att han skulle möta någon annan som inte håller någon kvalitet alls och få vinna hur lätt som helst. De tycker säkert att det är mycket roligare också. Publiken efter att de såg Drakenberg-Swelim på Gärdets Squashhall var helt i extas över att ha sett en sådan bra squashmatch. Och för Drakenberg tror jag att det är mer inspirerande att spela med proffs som är ute och tävlar och tränar på heltid. Sedan vill jag återkoppla till det jag skrev om att Sverige inte har några spelare vilket är helt sant. Till och med om alla stockholmsklubbar skulle försöka bilda ett slagkraftigt och ett elitserievärdigt lag i andra sporters ögon med 6 spelare så skulle inte det gå ihop. Det finns inga spelare i Sverige just nu. Om vi skulle börja värva utav varandra så skulle vi bara urholka Elitserien. Om vi tittar tillbaka Elitseriehistorien så hittar vi det oslagbara Linköpingslaget som vann 9 år i rad med nästan bara svenska spelare. Inte så konstigt, de höll klassen alla utav deras fyra spelare var typ topp sju i Sverige under alla dessa år. Men för 10 år sen hade vi en helt annorlunda bredd än den vi har nu. Och det är lite synd. Men en Elitserie är en Elitserie och de bästa ska spela. Och vi på Intersquash vill vinna men inser också att med de spelare vi har i klubben på hemmaplan så skulle vi inte ha en chans att fightas om medaljerna. Därför hämtar vi hem dessa utlänningar som VILL spela för oss eftersom de tycker att det är roligt att komma till Sverige och företräda Intersquash. Vi tar Elitserien seriöst och en seriös satsning innebär att vi i dagens situation måste hämta hem dessa spelare eftersom vi vill vinna och företräda Sverige på ett bra sätt under Klubblags-EM som nu också går på hemmaplan i Göteborg.
Om nu Squashsverige tycker att det är jobbigt med att vi tar hem ett sådant drömlag som gör en sån otroligt bra reklam för squashen och som även innebär att våra bästa för mäta sig med riktiga proffs som spelar squash på heltid och som får svenskarna att oftare kunna bevittna bra squash så förstår vi den ståndpunkten. Men då kommer vi inte deltaga i framtiden eftersom vi inte har spelare.
Med vänliga hälsningar,
Mohamed Abdel Aziz
Stolt Svensk Mästare och Spelare för Intersquash Club
Författare utav Intersquash tankar i denna fråga.
Du har rätt i mycket Mohammed. Elitserien håller ju inte bra klass. Jag själv har spelat nästan alla matcher i år och skulle inte i min vildaste fantasi kalla mig själv för en "elitidrottare". Detta är så klart ett problem för squashen. Det värsta för elitserien just nu är att det inte finns några lag som vill gå upp i den. Vi hamnar sist år efter år utan att riskera att bli ersatta. Skulle man minska antalet lag så skulle detta inte förändras. Det skulle bara göra steget ännu större mellan div 1 och elitserien. Lösningen är snarare att skapa ett toppskikt och ett bottenskikt. Kan vi i Team Göteborg få 2-3 andra lag att kämpa mot om förnyat kontrakt samtidigt som det finns lag i div 1 som vill gå upp så skulle vi ha en serie som i vissa delar håller lägre klass men som seriesystem skulle fungera mycket bättre. Vi visste ju inför årets serie att vi skulle komma hjälplöst sist men tyckte ändå det var viktigt för serien och för squashen att den finns representerad på så många platser som möjligt i Sverige. Vi ville visa för andra klubbar att det går att spela elitserien utan att det kostar mycket pengar och utan att man har spelarmaterial som kan konkurrera om en slutspelsplats.
Sen är det ju väldigt roligt att se bra squash i Sverige ochdet är också bra för squashen, men ingen har heller föreslagit ett förbud mot utlänska spelare utan bara en begränsning. Det finns också en övre gräns för hur stor skillnaden skulle kunna bli i serien, om flertalet matcher blir för dåliga för en topp tio spelare i Sverige när han spelar 4a så kommer han vilja röra sig till en sämre klubb för att få bättre matcher. Det höjer nivån på klubbarna runt om i Sverige.
Sen pratar du om elitseriens värde och "otroligt bra reklam" men vilket värde pratar du om? Intresset är ju noll både i media och bland allmänheten. Jag tror inte en trend som går mot färre lag och fler utlänska spelare ändrar på detta. Jag tror det kommer leva till att serien självdör eller nästintill självdör innan den återskapas i annan form.
Detta säger jag inte för att jag skall få springa om kring och leka elitspelare, personligen hade jag hellre spelat div 1 men jag tror som sagt att det vore negativt för Squashsverige om det blev ännu färre lag i serien.
Till sist, grattis till SM-guldet! Snyggt jobbat, bara en sak...
Ni hade vunnit med Swelim (eller bennet, mansi), Badr, Hult och du själv också:-)
Uppenbarligen en het potatis...
Vore intressant att läsa fler reflektioner på detta tema.
Är det bara jag och Mohamed som ser det positiva med många proffs i elitserien?
Vad säger bloggens "proffstyckare": "Kvant for ever", PJealcloeb, Bryttne osv.
Egentligen är det ingen het potatis, eftersom det vi disskuterar är huruvida vi skall ingå en överenkommelse. Vi kan sakligt lägga fram för- och motargument en stund innan vi har en anonym omröstning och om resultatet inte är 100% för ett "gentlemens agreement" så glömmer vi hela saken under 2009 och kan väcka frågan igen 2010 om intresset finns då.
Jag tycker att det varit bra framförda synpunkter.
Inom SSK har juniorverksamheten det långsiktiga målet att 50% av elitseriematcherna skall spelas av ”egna produkter”, samtidigt har elitserielaget målet att vinna SM-titeln. Senast vi vann SM-titeln lyckades vi infria bägge målen.
Jag förstår glädjen för de svenska elitspelarna att möte bra internationellt motstånd, men jag tror inte man skall överskatta det mediala värdet av att ha internationella spelare som spelar matcher i elitserien. Det är sällan man ens ser resultaten i tidningarna.
Misstaget att ensidigt satsa på toppen för att nå fram i media och tro att det skall skapa en hype kring squashen som gör att intresset blir lavinartat har redan gjorts av SvSqF för många år sedan (på den tiden då Sverige vann EM-finaler) på 80-talet. Det är de misstagen och ofullkomligheten att reparera skadan som squashen i Sverige lider av än idag med små och bräckliga juniorkullar och ett fåtal klubbar som orkar bedriva en kontinuerlig ungdomsverksamhet över en längre tidsperiod.
Att minska antalet spelare i elitserien till 3 skulle vara att ytterligare sätta fart på spiralen nedåt. Se på hur det blev med damernas elitserie, när man började anpassa lagstorleken efter de redan etablerade elitseriespelarnas antal. Man klippte av tillflödet av nya spelare som inte klarade av att ta steget upp och spela 3:a, men som nog skulle klarat av att spela 4:a.
Hellre skulle man ha 5 spelare i laget, men jag förstår de ekonomiska argument som förts fram och avstår från att propagera för det.
Min uppfattning att det i första hand är en fråga om en hel rad definitioner. Tex vad är "elit", när tillhör man en klubb, när är en publik stor nog, vad är en bra junior, vem är serier till för etc, etc?
När vi har definierat i alla fall några av dessa kan en produktiv diskussion ske.
Jag lämnar gärna hela problematiken till de spelare som är inblandade. Jag är inte ens säker på om jag anser att Elitserien fyller någon större funktion inom svensk squash just nu - i alla fall så länge det handlar mer om att skrapa ihop spelare till lagen än att kämpa för att hålla sin plats och inte ge dem till spelare som nafsar en i hälarna. När jag läste "Applied Sports Coaching" på universitet ställde professorn under ett introduktionsseminarium som handlade om just olika definitioner följande fråga: Är de som deltar i paralympics elitidrottare? De är det utifrån perspektivet att de deltar i en tävling på toppen av tävlingspyramiden. De är det inte från ett träningsperspektiv (undantag finns givetvis, några tränar oerhört hårt och seriöst).
Tillbaka till elitserien: Innan jag ser fler bevis på att vi når ut bättre till media, och knyter det samman med klubbaktiviteter känns det inte meningsfullt att ens nämna media i samband med elitserien. Innan det finns aktiviteter på hallar och föreningar som kan ta tillvara på de nya spelare som kan komma som ett resultat av att de blir nyfikna på att testa squash känns det som frågan om ett,två eller tre proffs i lagen känns mindre viktigt - för mig. Är det någon som vet hur många nya squashspelare som tillkommit som ett resultat av SM-veckan och EM? Det skulle ju kanske kunna ge en fingervisning om värdet av elitsquash som marknadsföringsredskap. Elitsquash som motivation för de spelare som är på gång underifrån är en annan fråga, och mitt svar på den blir en följdfråga: vilka spelare som kommer underifrån? Ska en junior först bli så bra att den tar en plats i ett lag på egna meriter, eller är platsen i laget ett medel för att få junioren att bli bra? Det måste vara upp till laget att bestämma. Nu tror jag personligen inte att frågan om att utlandsproffs hindrar svenska juniorer och unga spelare från att bli elitspelare är någonting att ta på allvar. Det är mycket annat som är av större vikt där.
Så i slutänden handlar det för mig om vilket syfte elitserien ska ha, och vilka som ska ha rätten att avgöra detta. I nuläget anser jag att det är klubbarna som ska ta det belutet. Helst skulle jag se att förbundet gjorde en analys och finjusterade deras aktiviteter och program utifrån i vilken utsträcknig saker kan förbättras. Jag tvivlar på att förbundet har någon vidare mål med serien eller syften med hur den sköts och drivs. Hur det står till med en samordnad kampanj med mediainstatser, stöd till föreningar och ledare och så vidare ser vi nog alla. Skämt, skandal och deprimerande!!!
Jag tror att de närmaste fem-tio åren kommer att bli bland de tyngsta Svensk Squash har upplevt. Medelåldern bland herreliten, den relativa bristen på damelit, nivån på juniorsquashen, bristen på ledare och tränare är för mig problemen. Antalet utlänningar i serien ser jag mer som ett symptom.
Om jag ska komma med något konkret förslag så blir det följande: Ta det beslut som får flest svenska spelare att vilja fortsätta oavsett nivå. Vi kommer att behöva dem under lång tid då det tar upp mot tio år att fostra fram en elitspelare, och i stort blir det till att börja från början. Håll squashfamiljen så stor vi kan.
Sådär, nu tyckte jag till även om detta ;-) Ljuset i mörkret är att det händer saker i bakgrunden.
PS Från förbundet är det fortfarande tyst...
Oj!
Har helt missat den här diskussionen. Intressanta inlägg åt bägge hållen förstås.
Själv spelade jag som "proffs" några år i Frankrike ikring 80 talets början. Jag var en tid nummer ett i deras Premier Serie Internationale. Vi som var utlänningar hade alltså egna tävlingar och serier. Fransmännen fick självklart vara med om dom dög. Tror man behöll det här systemet rätt länge och det verkar ju ha fostrat en rätt schysst squashtopp i Frankrike.
Några skillnader mot inhyrda utlänningar i Sverige fanns. Vi bodde i Frankrike och tränade/tävlade med dom inhemska spelarna. Antalet tävlingar som kördes var fantastiskt och ibland blev kollisioner vilket var bra för såna som mig som fick vika sig när killar som Frank Donnelly, Kelvin Smith och Leffe Leiner dök upp. Frank och Kelvin var då bland världens 10 bästa spelare.
Jag har inget recept på hur man skall gå tillväga.
Kanske skall vi tillsätta en squashens Håkan Loob, dvs någon som förutsättningslöst ser över seriesystemet och hur det är uppbyggt. I tillägg skulle denne person/grupp också kunna lägga fram förslag till hur man skulle kunna förbättra.
Det mediala och publika intresset är kass. Arrangemangen är ofta kassa.
När det gäller spelarkvalitet så tycker jag faktiskt att squash är en av dom få idrotter där man som åskådare kan se riktigt spännande matcher på alla nivåer.
Jag tror att det nuvarande systemet med matchvis inhyrda spelare ger väldigt lite tillbaks i kvalitetshöjning.
Vi har ju Romain som är en fantastisk spelare - och vill jag tillägga efter att ha tagit lektion med honom - tränare. Hur mycket använder vi oss av en sådan resurs?
Familjen Aziz gör nu försök med träningsläger i Egypen. Kanske skall vi också försöka locka hit folk för spännande squashläger här.
En sista sak. Tro för tusan inte på en quickfix! Konkurrensen är stenhård och sporten växer geografiskt vilket gör att nya talanger tillkommer. USA tror jag inom kort kommer att vara en toppnation. Kanske kan vi lära något av dom?
Må väl
Peter
Jo, faen jag kom att tänka på en sak.
Jag vill veta hur en så supertråkig sport som simning kan skapa sådant sug?? Det är en skoningslöst hård träning i äckligt vatten och allt man ser är kakel i botten, fötterna på någon framför och ibland ett kakel när man skall vända.
Vet ni vad jag tror?
Jag tror kärnan är SOCIAL!!!
Dom som tränar umgås, reser på tävlingar ihop. Pratar. Garvar. Blir ett gäng.
Någonstans i denna sociala struktur uppstår också en tävlingslust. Lusten att ändå bli bäst. Det uppstår inte för alla och absolut inte samtidigt.
Ihop med bra tränare och ledare så utvecklas topp och bredd.
Tjohej!
ja, men försök föreställa dig vilka roliga typer en sån sport (simning) naturlgt attraherar. Du kan ge dig fan på att det inte är några party-prissar med alla de problem det medför.
tro fan de blir bra, en sport där kontroll-freaket med stora händer kan excellera, bara han tränar tillräckligt. och det gör de..
nej, lite allvarligare. Jag tror inte publiken (undantaget några aktiva och fd aktiva spelare) ens ser någon större skillnad mellan topp 50 i världen och topp 20 i sverige (motionären som råkar ha vägarna förbi hallen är jätteimpad ändå).
på km för ett par veckor sen, var det bra med liv på den lilla publik som var, trots att det endast fanns hjärta och noll talang på banan.
om vi får till en serie med 10 lag igen, där majoriteten av matcherna har odds mellan 0.5 och 2, där gamen går åt båda håll, tror jag det är mycket mer lockande för publiken, än det vi har idag, där alla skulle sätta 12 eller 13 av 13 på tipset (om ett sådant fanns). det är ju spänningen som måste till.
vi må vara dåliga, men det är faktiskt inte lika viktigt som att vi är åtminstone ungefär lika dåliga.
jag tror att ett proffs per lag, kan vara en bra idé för att nå dit.
PS, det här med seriositeten: det är väl mest roslagen som är ute o stökar natten innan match.
Artur
Skicka en kommentar